Cyberattacker i Sverige 2024: Europas Största Ökning

Sverige Toppar Europeisk Statistik: 165% Ökning av Cyberattacker

Under det tredje kvartalet 2024 ökade cyberattackerna i Sverige med 165 procent jämfört med samma period 2023, vilket är den största ökningen bland alla undersökta länder i Europa (Check Point Research, 2024). Globalt sett ökade attackerna med 75 procent, vilket innebär att Sverige drabbades mer än dubbelt så hårt som det globala genomsnittet (Dagens Infrastruktur, 2024).

Varje organisation i Sverige utsattes i genomsnitt för 1 650 cyberattacker per vecka under tredje kvartalet, en dramatisk uppgång som placerar landet i särsklass jämfört med andra europeiska nationer (Voister, 2024). Denna utveckling har gjort cybersäkerhet till en av de mest kritiska utmaningarna för svensk infrastruktur och näringsliv.

6 av 10 Företag Drabbade: Företagssektorn Under Massiv Belastning

Sex av tio svenska företag uppger att de utsatts för minst en cyberattack som lett till allvarliga störningar under det senaste året (Computer Sweden, 2024). Enligt Nordic Cyber Resilience Report, som omfattade 1 000 svenska respondenter inom både privat och offentlig sektor, är situationen kritisk (Computer Sweden, 2024).

Trots att 74 procent av organisationerna har ökat sina investeringar i cybersäkerhet känner endast 27 procent sig mycket säkra på sin förmåga att upptäcka och hantera en cyberattack (Computer Sweden, 2024). Detta visar på en betydande kompetens- och resursbrist inom området, där 7 av 10 organisationer saknar grundläggande cybersäkerhetsarbete (SVT Nyheter, 2024).

Mest Drabbade Branscher

Globalt sett var utbildning och forskning den mest utsatta branschen med en ökning på 119 procent, följt av hälso- och sjukvård (81 procent) och myndigheter/militär (75 procent) (Check Point Research, 2024). Inom Sverige sticker hårdvaruleverantörer ut med den mest dramatiska ökningen på 191 procent (Dagens Infrastruktur, 2024).

Gemensamt för de mest drabbade branscherna är att de hanterar känslig information som är eftertraktad bland cyberkriminella, vilket gör dem till primära mål för både statssponsrade aktörer och organiserad brottslighet (NCSC, 2024).

Myndigheter och Offentlig Sektor: Fördubbling av Attacker

Cyberangreppen mot svenska myndigheter och samhällsviktiga organisationer fördubblades under 2023 jämfört med föregående år, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (SVT Nyheter, 2024). Under 2023 rapporterades totalt 334 IT-incidenter till MSB, varav 96 var direkta angrepp – en ökning från 48 respektive 40 fall under 2021 och 2022 (SVT Nyheter, 2024).

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, konstaterade att "det här inte är något som vi kan förvänta oss kommer försvinna i närtid, det här är ett normalläge som vi måste ta höjd för att kunna hantera" (SVT Nyheter, 2024). Regeringen har som svar på den eskalerande hotbilden föreslagit en historisk satsning på 196 miljoner kronor för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhetsnivå (Regeringen, 2024).

DDoS-Attacker: 466% Ökning Kopplad till Sveriges NATO-Medlemskap

Sverige har även drabbats av en kraftig ökning av DDoS-attacker (Distributed Denial of Service) med 466 procent under första kvartalet 2024 jämfört med motsvarande period 2023 (Dagens PS, 2024). Analytiker kopplar denna dramatiska ökning till Sveriges nya militära roll och NATO-medlemskap, vilket gjort landet till ett mer attraktivt mål för statssponsrade hackergrupper (Dagens PS, 2024).

DDoS-attacker syftar till att överbelasta och göra internettjänster otillgängliga, vilket kan få allvarliga konsekvenser för samhällsviktig infrastruktur och kritiska tjänster.

Privatpersoner vs Företag: Vem Drabbas Mest?

Medan specifik statistik om fördelningen mellan attacker mot privatpersoner och företag är begränsad, visar tillgänglig data tydligt att företagssektorn står för den absoluta majoriteten av rapporterade cyberincidenter. NCSC:s rapport konstaterar att "cyberkriminalitet drabbar inte enbart företag utan även myndigheter och privatpersoner" men att ransomware, bedrägerier och stölder primärt riktas mot organisationer med ekonomiska tillgångar (NCSC, 2024, s. 7).

Företag är mer attraktiva mål eftersom de ofta har större ekonomiska resurser och är villiga att betala lösensummor för att återfå tillgång till kritiska system. Samtidigt drabbas privatpersoner främst av phishing-attacker, identitetsstöld och bedrägeriförsök som inte alltid rapporteras till myndigheter, vilket försvårar exakt statistikföring (NCSC, 2024).

Kriminella Aktörers Fokus på Ekonomisk Vinning

NCSC beskriver att "cyberkriminalitet är en gränsöverskridande verksamhet som genomförs för att tjäna pengar" och att "kriminella tar minsta möjliga risker för att erhålla största möjliga avkastning" (NCSC, 2024, s. 7). Detta innebär att organisationer med stora ekonomiska tillgångar eller känslig information prioriteras av cyberkriminella nätverk.

Ransomware-attacker, som stod för 37 procent av alla cyberbrott 2019, fortsätter att vara en av de mest lukrativa attackformerna för kriminella (Comprd, 2021). I Sverige uppger 60 procent av tillfrågade företag att de drabbats av ransomware under det senaste året (Comprd, 2021).

Hotaktörer: Statliga Aktörer, Kriminella Nätverk och Hacktivister

De cyberhot som riktas mot Sverige kommer från tre huvudsakliga kategorier av aktörer: statliga aktörer, kriminella nätverk och ideologiskt motiverade grupper (NCSC, 2024). Statliga aktörer, ofta benämnda som Advanced Persistent Threat (APT), genomför cyberangrepp storskaligt och systematiskt för att tillgodose sina länders utrikes- och säkerhetspolitiska intressen samt ekonomiska fördelar (NCSC, 2024, s. 5).

Kriminella aktörer fokuserar primärt på ekonomisk vinning genom ransomware, bedrägerier och dataintrång. Dessa aktörer opererar ofta i decentraliserade nätverk som gör dem svåra att stoppa även när enskilda medlemmar grips (NCSC, 2024).

Kompetensbristen: Sveriges Akilleshäl

En av de största utmaningarna för svensk cybersäkerhet är den omfattande kompetensbristen. MSB:s strategiska cybersäkerhetsanalytiker Mathias Antonsson konstaterar att "många organisationer saknar personal som jobbar med frågorna. Det behövs fler människor i samhällsviktiga verksamheter som aktivt arbetar med cybersäkerhet" (SVT Nyheter, 2024).

NCSC betonar att "det råder stor brist på kompetens inom cybersäkerhetsområdet" och att detta är ett globalt problem som kräver långsiktiga satsningar på utbildning och kompetensutveckling (NCSC, 2024, s. 15). Endast 29 procent av IT-säkerhetsansvariga är säkra på att deras företag är rustat för att stå emot en cyberattack (Comprd, 2021).

Sammanfattning: En Ny Normalitet med Ökande Hot

Cyberattackerna mot Sverige har under 2024 nått en kritisk nivå med 165 procents ökning – den högsta i Europa. Med 1 650 attacker per organisation och vecka, 6 av 10 företag drabbade av allvarliga incidenter, och en fördubbling av attacker mot myndigheter har cybersäkerhet blivit en av de mest akuta utmaningarna för det svenska samhället.

Skillnaden mellan attacker mot företag och privatpersoner är tydlig: företagssektorn står för majoriteten av rapporterade incidenter på grund av ekonomiska incitament för cyberkriminella. Samtidigt drabbas privatpersoner av phishing och bedrägeri som sällan rapporteras officiellt.

Med statliga aktörer som genomför industrispionage, kriminella nätverk som sprider ransomware, och en omfattande kompetensbrist inom cybersäkerhet står Sverige inför betydande utmaningar. Regeringens satsning på 196 miljoner kronor och MSB:s kartläggning av kommuners cybersäkerhetsförmåga är viktiga steg, men mycket mer behöver göras för att möta det nya normalläget där cyberattacker har blivit en vardaglig realitet.

Referenser